Vi uppmanas ständigt, genom kanaler som sociala medier och reklam, att omforma våra kroppar. Läkemedel som Ozempic och Mounjaro har aktualiserat frågan om snabb viktminskning, samtidigt som skönhetsingreppen ökar och hudvårdsrutiner sprids allt längre ner i åldrarna.
Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv väcker detta frågor om vilka kroppar som uppfattas som normala, attraktiva och värdefulla, och vilka som riskerar att marginaliseras. Metoderna för att omskapa våra kroppar är många och marknaden för olika skönhetsingrepp växer. Samtidigt ökar psykisk ohälsa bland unga, vilket delvis kan förklaras av tvingande kroppsideal. Fenomenet är inte nytt utan metoderna utvecklades i början av 1900-talet. Argumenten då och nu var desamma: genom en ideal kropp får du ett lyckligt och fulländat liv. Att genomgå ett ingrepp innebär inte att bli någon annan utan att bli ens sanna jag.
I detta panelsamtal diskuterar vi kroppsnormer och skönhetshets ur ett samtida och historiskt perspektiv.
Medverkande:
Emma Hilborn forskar om kulturella fenomen från det sena 1800-talet till mitten av 1900-talet, med betoning på arbetarhistoriska och genushistoriska undersökningar. Hon är doktor i historia och forskare vid Lunds universitet.
Magdalena Petersson McIntyre leder det nystartade forskningsprojektet Skin Deep: A Transdisciplinary Study of Ageing, Beauty, and Wrinkles, finansierat av Vetenskapsrådet. Hon är docent i etnologi och lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.
Emma Severinsson forskar om mode och skönhetskultur under 1900-talet med fokus på klass, vithet och genusnormer. Hon är doktor i historia och lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.
Samtalet modereras av Lovelia Wellington, studerande på Kandidatprogrammet i modevetenskap, Institutionen för Kulturvetenskaper.