Om Agda Östlunds retoriska karriär och socialdemokratins genombrott.
Agda Östlund (1870–1942) växer upp i ett arbetarhem i småstaden Köping i Västmanland och fostras i folkrörelserna. Hon är med och bygger upp den socialdemokratiska kvinnorörelsen, blir den första kvinnan som talar i riksdagen och sitter i riksdagen i nästan tjugo år. Hon driver frågor som handlar om arbetarkvinnor och sociala frågor, exempelvis aborträtt och bättre förhållanden för kvinnor som föder barn.
Magnus Gustafsons avhandling följer Agda Östlunds retoriska karriär och gör nedslag vid fem olika tillfällen: rösträttskampen, valrörelsen 1921, första talet i riksdagen i mars 1922, debatten om könsmärkta röstsedlar i förbudsomröstningen i april 1922 och debatten om aborträtt 1938. Kvinnorna är marginaliserade i arbetarrörelsens historia. Därför är det viktigt att lyfta fram Agda Östlund och hennes systrar. Dessutom kan vi lära oss om relationen klass och kön. När man följer Östlunds karriär ser man hur dessa maktordningar går in i varandra.
Föreläsare är Magnus Gustafson, doktor i historia och forskare på avdelningen Urbana Studier vid Malmö universitet. Det pågående forskningsprojektet har arbetsnamnet